Danska adelssläkter i Hunnestad under 1400-1600 talen.
Vapensköldar Bielke, Bing, Myre och Hvittenstiern
Adeln på Hunnestads säteri finns dokumenterad från slutet på 1400-talet fram till 1630 då Hunnestads historia blev gemensam med Marsvinsholms.
Adeln på Hunnestad har beskrivits som dansk lågadel, men Joseph Andersen Bielke hade enligt Danmarks Adels årsbok anor till riddarsläkterna Hak, Galen, Erlandsen, och till självaste Skjalm Hvide. Joseph Andersen Bielke nämns i första hand skriven till Gyllerup (troligen Ingelstad h.). Joseph Andersen Bielke var gift med en Kirsten Splid. Sonen Tilluf Josephsen Bielke skrev sig även han både till Gyllerup och till Hunnestad år 1496.
Tilluf Bielke var gift med Gunhild Ovesdotter Bing, hon var dotter till Ove Bing på Dybäck, Vemmenhögs h. Tilluf hade minst fyra syskon; Anders Josephsen Bielke skrev sig till Bellinge, Sönder Kirkeby på Falster och namnet Falster ingår därefter som ett tillägg på namnet Bielke på denna gren. Anders Bielke-Falsters söner är kända eftersom de processade om arvslotter på gårdarna Gyllerup (Ingelstad h.) och Hunnestad.
Sonen till Tilluf Bielke och Gunhild Bing hette Jens Tillufsen Bielke född c:a 1500, denne var en av 43 ”menige Adell og Ridderskaff udi Schone, Halland och Blegindt” som svurit trohetsed till Christian III år 1536 på Rigsdags-Recessen på Köpenhamns slott. Jens Tillufsen Bielke räknas även som norska Bielkesläktens stamfader. Mer om norska Bielke-ätten: Norsk biografisk leksikon
Den som tog över Hunnestad efter Tilluf Bielke var systern Bente Josephsdatter Bielke. Bente var gift med en Jacob Kyrning Myre som nämns i olika dokument 1533 – 1541. Jacob Myre var en Rideman – en sorts kronans budbärare att förmedla kungliga beslut. Adeln och ridderskapet gjorde en förlikning med Borgmästare och Rådh i Lund 1539 på Christian III vägnar. I denna förlikning fanns Jacob Myre till Haenedstedt (Hunnestad) med bland ridderskapet. Deras son Jens Myre nämns bland de stupade i slaget under nordiska sjuårskriget vid Axtorna, Faurås h i Halland den 20 oktober 1565.
Jens Myre var gift med en Johanne Hvittenstjern som var dotter till Anders Jacobsen Hvittenstjern vilken stod biskopen i Århus nära och var biskoplig lensman på Holbeack gård. Jens Myre och Johanne Hvittenstjern hade två döttrar Beate och Clara.
Beate Myre var hustru till Mikkel Pedersen Gynge i hans tredje äktenskap, denne blev ärad för sina insatser i Göinge mot svenska attacker mot Skåne. Som änka gifte Beate Myre om sig med Jens Falk som i Jordrevningsprotokoll 1671 nämns som ägare till Hunnestad i slutet av 1500-talet. Jens Falk hette egentligen Jens Clausen Falk Mormand. Namnet Falk tog han efter sin mor som tillhörde denna urskånska ätt.
Den andra dottern till Jens Myre och Johanne Hvittenstjern - Clara Myre var gift med Johan Maccabaeus Vildman, vilkens fader var teologen och professorn i Köpenhamn Christian Maccabaeus. Denne Christian Maccabaeus var född i Wittenberg i Tyskland och kom till Danmark i samband med reformationen på 1530-talet. Johan Maccabaeus mor var Kirsten Clausdotter Gagge född på Rydsgård, Ljunits härad. Johan dog 1618 och efterlämnade änkan Clara Myre utan kända arvingar. Clara Myre sålde Hunnestad omkring 1630 till den store godssamlaren Otto Marsvin från Dybäck. Otto Marsvin hade även gift till sig och friköpt sig från övriga arvingar till Krageholm.
Hunnestad säteri revs i mitten av 1800-talet och några teckningar eller bilder av säteriet tycks inte finnas. Men med hjälp av tre källor; karta, Gillbergs beskrivning och en bouppteckning från 1700-talet, kan vi få en ganska tydlig bild av säteriets utseende.
Geometrisk ägodelningskarta 1745. Mangårdsbyggnaden har tre skorstenar som stämmer med bouppteckningens uppräkning av tre spisar. T.h. Ingmar Hellfalks illustration av säteriet.
Ur J Lorents Gillberg ”historisk, Oeconomisk och geografisk beskrifnining öfver Malmöhuslän, 1765: "Denne gård har en carecters byggnad av korsvärk med tegeltak. Ladugården består av 3:ne korsvärks byggnader med halmtak. Till gården ligger en liten kiöks och 2.ne humlegårdar. Gården äger nödtorftig skog fiske i 2:ne dammar av karp och rudor".
Rundvandring i Säteriet med hjälp av en bouppteckning från 1764 efter prästänkan Maria Havemann dotter till tullnären i Karlshamn Hjeronius Havemann och hustrun Ellisabeth Kehrvasse.
Säteriets huvudbyggnad kan ha haft denna planlösning:
Inventarier:
Uppvärmning - En Nattvards ugn I sahlen mindre och söndrig, en järnpanna I kiöket, tre järnrör till Kakelugnen.
Uti Spiskammaren …. Uti Kiöket; En hönsabur, en wattn spann af Boke, två Dito af Eke med en järnjord utan grepe, en strippa bytta, fyra Baketråg af furu gamla, en öhra fjerding af Boke, en Besmarre.
Uti Cammaren innan för Stugan; En Eke kista med 12 st hörnband grepar samt lås ock nyckel, en gammal Eke kista med Stillt håg grej samt järngrepar lås ock hängslor, en Dito med listwärck af Eke beslag, en Mindre Eke kista med 8 st hörne band, lås ock hängslor, en Cofert af furu med lås ock öfvrigt järnbeslag, en gammal furu kista utan låck, en gammal Dito Mindre med söndrig lås och löst låck, en Brunmåhlad draglåda med 2 ne små lösa lådor ock runda järnvingar uti, en rund Brunmåhlad Dito med gammalt lås ock hängslor, ett litet Ekeskrin med röda listor gammalt lås ock nyckel, en hög furubänk med låck, ett mindre brunt Ekeskrin med lås, hängslor ock grepar, en liten kryddlåda, ett Matskåp af furu med lås utan nyckel, ett mindre brunt skåp med 2 ne halfdörrar med lås ock hängslor, ett gammalt så kalladt flua skåp med wäf på sidorna, ett litet furu bord med brunmåhlat bordblad och korsfot, en gammal Eke Stann tunna, en gammal hallf stann tunna af Eke, en gammal drickesfjerding söndrig, en öhrafjerding, två aflånga bänkar af furu, en hylla med 4 st hörneband, två större häcklor, två mindre och smahlare dito, en gammal fohla häck under loftet, en stor gryn skopa, två små korgar, en lös Thebords skifva.
Uti Dagliga Stugan; Ett Brunmåhlat skåp med järn grepar lås ock hängslor, ett Dito mindre söndrigt, ett flatt aflångt Dito mindre med lås, ett högt Dito än mindre bak kakelugnen, ett litet matskåp med 4 st tillhöriga lådor, en skjärm bestående af 6 dehlar med swart wäf öfverdragen, en brunmåhlad bordbänck, ett Dito slag bord, ett brunmåhlat gammalt sängställe, två futellyer med sydt säte ock ryggstycke af trä.
Uti Sahlen; En stor klädes låhr af furu, ett Thebord öfverdraget med blått ock rödt sitz, ett litet sängställe af furu, ett litet fyrkantigt järnbeslagit penning skrin med lås ock nyckell, en gammal spånsäng, en spinneråck, en garnwinda, en Lähnstohl med rödt wärckanes öfverdrag, en Dito med blått säte, sex st stohlar, tre gamla Råssläders stohlar, en gammal trästohl går på 4 st små hjul, en gammal söndrig lähnstohl med sydt öfverdrag, ett litet brunt fällbord med tillhörande fötter, fyra stohlar med hwitt Blångarns säte 2ne i sahlen ock 2ne Dito på Lofts Cammaren.
Uti Förstugan; En stor lång gammal furukista med gammalt ock söndrigt lås utan nyckel, två gamla sängtak af furu, en fönster läm.
Uti Cammaren på Gården; Fyra gamla Eke kahr, en öhra stann tunna af Boke, en kierna, ett Kahr botten, en längre ock tre st kortare furubräder, två st kahraband.
Uti Kiällaren; Bryggeballja af Eke med 3 st järnband, Silla ballja, fyra Drickes åttingar, en aflång furulåda, ett gammalt kahr utan botten med tre järnband,två swahla tunna af Eke, En öhra bytta af Boke med låck, ett stort rundt bordblad, en gammal stantunna wid dörren af furu, en gammal fjerding, två små byttor utan botten a rund krantz, en kahra bänk af Boke, två drickes halftunna, två drickesfjerding, 1 Öhrabytta, en gammal stann fjerding.
På Lofts Cammaren; Brunmåhlat sängställe, Bord med inhängd stenskifva ock korsfot, litet järn beslaget chatull med lås och nyckell, 3 st Råssläder stohlar söndriga, två sämbre gamla stohlar med swart säte, en Drickesfjerding. Gardiner; Lärfts gardiner 3 ½ ahln hwardera med tillhöriga kappor i dagliga stugan.
På Loftet; Bättre och sämbre. Träwahror.Tre gamla Järnbeslagna Pottugnsjuhl, två gamla Pottugns stohlar, en swart fodral till En Eke kista af furu bräder.