Ole Worm (1588-1654). Född i Århus, läkare och fornminnesforskare. Worm blev också professor i pedagogik och i flera perioder var han rektor vid Köpenhamns universitet. 1622 fick han utsänt en kunglig förordning till landets biskopar, där det bads om hjälp att samla upplysningar alla slags antikviteter. Ole Worm gav ut flera verk, men den fullständiga samlingen om Danmarks, Norges och Gotlands runeinskrifter, Danicorum Monumentorum libri sex, måste betraktas som hans livsverk.
På Ole Worms tennsnitt från 1643 kan man tydligt se att fyra av stenarna står in en rak linje. Enligt Skonvig står stenarna med bildsidan mot norr och i så fall står sten nummer tre något öster om denna raka linje. Stenarna fem, sex, och sju ligger något väster om den samma. Tennsnittet är tecknat med ett tydligt djupperspektiv. På bilden kan det uppfattas som att stenarna står tätt ihop i monumentet, men med tanke på stenarnas olika storlek bör det vara minst 4-5 meter mellan varje sten. Måtten på de bevarade stenarna som finns på Kulturen i Lund visar att sten två som står längst mot norr är betydligt mindre än sten ett som står söder om denna. Sten fyra är i sin tur högre än sten nummer ett. Det totala avståndet från den nordligaste till den sydligaste stenen bör, med uppskattning från Worms tennsnitt, vara omkring 15-20 meter. På Worms tennsnitt kan vi också se att markytan går ända upp till djurets tassar på sten fyra. Detta bör betyda att 70-80 cm av stenen finns under markytan. Både på Skonvigs teckning och på Worms tennsnitt kan man tydligt se att de sydligare stenarna står på en hög eller högre nivå än de nordligare. Stenarna står då på en sluttning mot norr med bildsidorna mot norr.
Ole Worms tennsnitt i monumenta Danica 1643 i förhållande till de bevarade stenarnas storlek.
Worm hade hjälp av många olika personer för att samla in uppgifter om runstenarna. Några av de personer som var behjälpliga från Skåneområdet var Bertel Knudsen, Jon Skonvig och Torben Hasebart, men åtskilliga präster har sänt uppgifter till Worm om fornminnen i respektive socken. Worm nämner Hunnestad i sin brevväxling med en Henry Spelman i London. Worm för ett resonemang med Spelman om namntydningar och diskuterar namnet Osburn med Spelman, Osburn, Esbjörn är den som lät rista runerna på Hunestadstenarna ett och två. Första brevet är skrivet den 16/7 1639 och Worm skriver ”Två danska runstenar omtalar en Osburn, bägge i Skåne, den ena tätt vid landsbyn Sjörup och den andre i närheten av Hunnestad”. Uttrycket ”i närheten av Hunnestad” måste tolkas som att monumentet inte står i byn, utan utanför byn. Det andra brevet till Henry Spelman som omtalar Hunnestad är skrivet 1640. Worm skriver följande: ”Det vill vara kärt om våra strävanden inte har misshagat den högädle Osburn. Sedan jag avsände de ting till eder, har jag sörjt för att Hunnestad - minnesmärket blev bättre undersökt. Och jag har stödt på några ting som är avvikande från dem som jag sände, dem har jag sörjt för bättre avtecknat så att det kan framkomma förbättrat tillsammans med de övriga, om en gång mina minnesmärken se ljuset”. Worm har alltså nära intill 1640 haft någon anlitad till att bättre avteckna monumentet. Det är förmodligen den teckning som förekommer i Monumenta Dannica, 1643, som Worm sörjt för bliv gjord strax före 1640, men det framkommer inte vem som Worm anlitat för att göra en ny teckning.
