Mikkel Pedersen Gjönge. Härstammade, som namnet antyder, från Göinge härad. I sin ungdom tjänade han Gustav Vasa i Sverige, och gifte sig där – som det uttryckligen sägs: med kungens samtycke – med en adlig änka. På grund av konflikter med hennes barn och släktingar lämnade han Sverige omkring 1557, men i Flensburg, i södra Jylland, blev han och hans hustru fängslade på begäran av barnen. Han blev dock frigiven och kung Fredrik försökte sedan – dock förgäves – att ta tillbaka hans hustrus svenska gods. 1559 fick han tillåtelse att bo i Danmark och försörja sig som andra undersåtar. I det följande året trädde han i Fredrik II:s tjänst, men avgick i juni 1562. När kriget med Sverige utbröt 1563, blev Mikkel Gjönge tillsatt som Hövitsman för ett kompani danska skyttar, hemmahörande från gränshäraderna mot Sverige och han fick i uppdrag att ta så många svenskar i sin tjänst som möjligt. Hans stora kännedom om gränstrakterna, hans färdighet i svenska språket, men framförallt hans mod och självständiga initiativ gjorde honom inom kort tid till en av de mest användbara ledarna. Han och hans friskyttar nyttjades till att vakta gränsen, spionerade förhållanden i fiendens här och gjorde strövtåg in i fiendelandet. Tillika var han självskriven deltagare i varje större företagande som skulle utföras av den danska hären. I juli 1564 blev han hårt sårad, och det deltagande som kung Fredrik vid detta tillfälle visade honom tyder på hans höga anseende som han skaffat sig. Särskild utmärkelse fick han vid Daniel Rantzaus berömda anfall in i Sverige 1567-68. Här kom alla hans egenskaper och färdigheter till honom och hären till ypperlig nytta. Den 26 nov. 1567 sändes han med 30 av sitt folk till Danmark för att hämta förstärkningar. På ett nästan vidunderligt sätt lyckades han under 11 dagar att nå genom hålvägen ner till Köpenhamn. Att han inte fick tillfälle att bringa Rantzau undsättning i rätt tid var inte hans fel. Sin post som hövitsman för danska friskyttar behöll han livet ut. Kungen uppskattade hans förtjänster i rikligt mått. 1563 fick han Kongsgaarden i Vigsö i förläning, 1564 väntebrev på Övedskloster i Skåne, men då kungen saknade medel för att lösa det från panthavaren, fick han i ersättning Himlinge och Glimåkra län i Göinge härad. 1568 fick han därpå Björnstorp i Torna härad på livstid, 1579 skänktes denna gård till honom, och omedelbart efter krigsslutet blev han den 31 maj 1571 upphöjt i stånden. Mikkel Gjönge var som sagt först gift med en svensk adelsdam. Senare gifte han sig med Barbara Axelsdatter Baden och efter hennes död med Beate Myre, dotter till Jens Myre och Johanne Hvittenstjern från Hunnestad. Mikkel Gjönge levde i början av 1587, men under detta år verkar han ha dött.

Källa:
www.runeberg.org - Dansk biografisk lexikon

Läs mer om Mikkel Gjönge i Saxo, kulturhistorisk årsbok för Skåneland, av John Tomenius & Tor Flensmarck.

Det har även skrivits en roman om Mikkel Gjönge ”Mickel Göing - Historisk roman från gustav Vasas och Nordiska sjuårskrigets dagar” av C.Aug. Cederborg.