Kvinnorna från Hunnestad Säteri hade en tendens att ty sig till aristokrater och nationalhjältar. Clara Myre var gift med Johan Vildman Maccabaeus. Hans far och farfar hade höga ämbeten, och förmodligen stort inflytande under den protestantiska lärans utveckling i Danmark.
Johan Vildman Maccabaeus farfar: Maccabaeus, Johannes – 1557. Theolog. Denna man som egentligen hette John Mac Alpin, var född i Skottland av adlig släkt. I sin ungdom hade han stor lust till studier och hade redan kommit långt med dessa när han kom med i reformationsrörelsen. Men när protestanterna förföljdes i Skottland flydde han till England, där han fick sympatier hos högtstående män och utgav en latinsk skrift ”Om den sanne och falske kyrkan”. I England ingick han i äktenskap med Agnete Matthewson eller Suderland. Men när Henrik VIII började förfölja protestanterna drog han till Tyskland. I Köln tog han Theologisk examen. I slutet av 1540 kom han till Wittenberg där han knöt sig till reformatorerna och blev en vän till Melanchthon. Efter Dr Johs. Bugenhagens rekommendation antog Christian III honom som professor i Theologi vid Köpenhamns universitet. 1542 tillträdde han tjänsten efter att ha tagit Theologisk Doktorsgrad i Wittenberg. I 15 år verkade Maccabaeus i Danmark och fick under denna tid stort anseende som en duglig lärare. I den tidens alla kyrkliga och theologiska handlingar intog han en framträdande position och kung Christian uppskattade honom mycket. Efterhand visade det sig dock att Maccabaeus hörde till Melanchthons anhängare – Philippisterna, som tog avstånd från den strängare form av Lutherdomen och försökte mäkla mellan denna och Kalvinismen. Detta blev tydligt 1553 när Maccabaeus nekade att uttala en förkastelsedom över landsflyktiga Kalvinister, som under Jan Laskis ledning var komna från England till Köpenhamn. Därmed uppstod under en tid en spänning mellan Maccabaeus och Själlands biskop Dr Peder Palladius, som hyllade den strängare lutherska läran.
En av Maccabaeus sista ämbetshandlingar var i september 1557 att kröna Niels Hemmingsen till Dr Theolog, med vilken han försvarade en rad ceremonier om den heliga nattvarden vilket han redan 1553 hade framsatt, men som då hade blivit motarbetat av Palladius.
Johannes Maccabaeus dog i en yngre ålder den 5 dec 1557, efter att hans hälsa i flera år varit skröplig. Från alla håll vittnas det om att han var en grundlärd, rättskaffens och gudfruktig man. Av sina elever var han högt ärad och älskad, så de sörjde mycket över hans död. Kungen visade sin aktning genom att till fots följa hans lik till jorden och att sörja för hans hustru, som överlevde Maccabaeus i många år och dog först 27 jan 1589.
Källa: www.runeberg.org - Dansk biografisk lexikon.
Läs mer under ättlingar till Bielke
Johannes Maccabaeus son och Johan Vildman Maccabaeus far: Maccabaeus, Christian, 1541-98, Klosterföreståndare och prelat. Föddes i Wittenberg 25 december 1541. Som spätt barn kom han med sina föräldrar till Köpenhamn. Endast 13 år gammal blev han student 1554 och året efter blev han sänd till Wittenberg, där Melanchthon vänligen tog sig an honom. Efter sin faders död återvände han till Danmark, där han med den största beundran och hängivenhet slöts sig till Niels Hemmingsen. Kung Fredrik II stöttade honom, och Herluf Trolle, som då var slottsherre i Köpenhamn, nyttjade honom som avskrivare av historiska dokument. Senare drog han åter utomlands och tog magisterexamen i Cambridge. Vid ung ålder anställdes han 1565 som professor pedagogicus vid universitet i Köpenhamn, men frånträdde redan två år efter från detta ämbete. Nu fick han sitt underhåll under en tid av Fru Birgitte Gjöje, till han blev Läsemästare i Sorö kloster. 1571 deltog han i en farofylld statsändning till Ryssland, varefter han blev kanik i Lund och äktade en adlig jungfru, Kristine Gagge från Rydsgård, Ljunits h. Detta medföljde att han 1580 naturilserades som dansk adelsman. 1583 blev han föreståndare för Ringsted kloster och förlänades tillika 1585 med ”ärkedegndömmet” i Lunds kapitel. 1586 blev han föreståndare för den upprättade kungliga skolan i Sorö och styrande av Sorö klosters gods. Denna anseenliga ställning måste han dock frånträda 1597, varpå han drog sig tillbaka till sitt pastorat i Lund. Här dog han den 10 september 1598. Christian Maccabaeus var en begåvad latindiktare och har utgivet latinska minnesskrifter över Herluf Trolle och andra.
Christian Maccabaeus och kristin Gagge hade två söner, Johan och Claus. Johan ägde Bisbo i Baag härad, gift med Clara Myre i Hunnestad. Han blev anklagad för vådadråp 1611. Claus Maccabaeus ägde Ettrup, Tönnersjö härad. Gift med Ursula Björnsdotter Måneskiöld. Paret fick många ättlingar i Skåne och på Bornholm.