Nils Månsson Mandelgren var i Hunnestad åren 1855-56 då han tecknade av de återfunna runstenarna, samt gjorde en skiss över området som visade var runstenarna fanns i kanten på Runestensåkern. Teckningarna sände Mandelgren till Professorn PG Thorsen i Köpenhamn. På Mandelgrens skiss är de återfunna runstenarna markerade i kanten på Runestensåkern, även här kallad Runestensbacken. Det som är intressant är att runstenarna har samma inbördes placering som på Worms och Skonvigs teckningar från 1600-talet. Längst i norr ligger sten två enligt Worms numrering, därefter inom en 50 meters sträcka ligger tre delar av sten ett och längst i söder ligger sten fyra. Mandelgren har numrerat dem från ett till fem där nummer ett är Worms sten två med korset, bitarna två, tre och fyra är Worms sten ett med yxmannen och Mandelgrens sten nummer fem motsvarar Worms nummer fyra med trollkvinnan Hyrrokkin.
Brev till professor PG Thorsen Köpenhamns Universitet 1856 från Johan fredrik Lundh som fann överstycket till sten 1855. ”Cimbrishamn & Hammenhög d. ½ 1856 Höglärde Herr Professor Hindrad af reumatiskt lidande i Lund uti halft år, och hvarifrån jag tyvärr ännu ej är befriad, skyndar jag i dag att, så godt jag förmår, svara i det kära ämnet.
1.) Då felande delen af Hunnesta stenen är funnen af mig på samma sida om gärdesgården/ ung. 30 famnar därifrån/ med klara tydliga runor, så när man känner, hvad som saknas på den större stenen, vet man ock vad som finnes på den. Bestämdt kan ej nu angifva bokstäfverna, - jag tror de voro ungefär :- -: Emidtenta kan jag försöka, att när den funna delen fogas den större, är vården helt och hållet fullständig.”
Förlåt nu, högtärade vars, mitt ofullständiga svar, men jag kan ej nu lemna något utförligare
Gud låt och ära en gång med hellsa och glädje ha hvarandra åter.
Med innelig Högaktning har jag äran teckna
Herr professor
Tillgifnast Joh. Fr. Lundh” Anteckning av PG Thorsen längst ner i brevet: (+ 9 dec. 1860 51 årga. I Hammenhög).
Nils Månsson Mandelgren (1813-1899) Född i Kullabygden i Skåne, konstnär och fornminnesforskare. Mandelgren reste i Sverige och Europa. Han hade kontakter med människor överallt, och dem han inte träffade personligen brevväxlade han med. Mandelgren uppmuntrade befolkningen i de socknar, som hade intressant material att bevara, att vårda sina gamla ägodelar. Mandelgren tecknade av och gjorde utförliga beskrivningar av allt som kom i hans väg, stort som smått, spektakulärt som alldagligt. Han startade också föreningar, institutioner och skolor. Mandelgren tog initiativ till Svenska slöjdföreningen och Slöjdskolan i Ystad kan betraktas som Konstfacks föregångare. Utkast och skisser över Hunnestadmonumentet finns i Mandelgrensamlingen på Folklivsarkivet i Lund. De renritade originalen skickade Mandelgren till professor PG Thorsen i Köpenhamn och de bevaras numera på Nationalmuseum i Köpenhamn.
Johan Fredrik Lundh, (1809-1860). Präst, S:t Petri i Ystad. Lämnade uppgifter om skånska runstenar till professor PG Thorsen i Köpenhamn. Lundh fann det saknade överstycket till sten ett året 1855 i Hunnestad. Lundh skriver till Thorsen att stendelen låg 30 famnar från de övriga på samma sida i gärdet.
Peder Goth Thorsen, (1811-1883). Bibliotekarie, runeforskare och historiker. Thorson byggde upp och utvecklade biblioteket i Köpenhamn, han gav ut böcker om de gamla danska provinslagarna, den skånske lag utkom 1852-53. PG Thorsen samlade också information och upplysningar om de danska runstenarna, han planerade att ge ut ett komplett verk med runstenarna avbildade och beskrivna, men detta skedde aldrig. Thorson samlade även in, organiserade och katalogiserade, dokument från medeltiden. På Kungliga biblioteket i Köpenhamn finns Thorsons samlingar och dokument från olika personer som sänt honom upplysningar. Här finns en mapp om Hunnestadsmonumentet där bl a Johan Fredrik Lundhs brev finns.
